Så här värmer vi upp våra fastigheter
En del av Heimstadens miljöpåverkan kommer från energianvändning vid uppvärmning av våra fastigheter. Att hushålla med energi är därför viktigt för att minska miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling.
Värme är något som många av oss tar för givet. Det bara finns där och 99% av tiden funkar det problemfritt. Heimstaden förvaltar över 1000 fastigheter och 47 000 lägenheter runt om i landet, och varje fastighet har sina förutsättningar och värmesystem. Här nedan berättar vi hur våra olika värmesystem fungerar och hur vi hanterar avvikelser.
Så hur funkar ett värmesystem?
Ett värmesystem i en fastighet utgörs av en värmekälla som producerar värme och ett distributionssystem som sprider den i byggnaden, antingen genom uppvärmt vatten i rör (vattenburet system) eller luft via kanaler (luftburet system).
Vattenburen värme, som sprids via element eller golvvärme, är vanligt och är kopplat till en undercentral där värmen överförs från till exempel fjärrvärme eller en värmepump. Cirkulationspumpar ser till att det varma vattnet rör sig, medan den avkylda vätskan sedan återförs för uppvärmning i ett slutet kretslopp.
Heimstaden har kopplat upp flera av sina fastigheter mot ett digitalt system för att följa och analysera temperaturen i lägenheter med syfte att styra värmesystemet effektivt och säkerställa en behaglig inomhusmiljö. När det bli en stor avvikelse i systemet så skickas en notifiering till vår driftavdelning som undersöker saken.
I många flerbostadshus varierar temperaturen mellan lägenheter. Vissa upplever det som svalt, medan andra har det varmt. Det här är vanligt och beror på flera faktorer.
Varför kan det bli kallt inomhus?
Under exempelvis hösten kan inomhustemperaturen upplevas som kall även om värmesystemet är aktiverat. Detta är normalt och beror ofta på flera samverkande faktorer:
- Temperatursvängningar utomhus
Hösten präglas av snabba väderomslag – varma dagar kan följas av kyliga nätter. Värmesystem som styrs automatiskt efter utomhustemperatur kan ha svårt att reagera snabbt nog, vilket gör att inomhusmiljön tillfälligt blir kall. Lägenheter som ligger i ett hörn, på bottenplan eller högst upp påverkas mer av utomhustemperaturen än lägenheter som ligger i mitten fastigheten. - Tröghet i värmesystemet
Många centralvärmesystem, särskilt vattenburna, har en viss tröghet. Det tar tid för systemet att värma upp radiatorer och därmed hela bostaden, särskilt om temperaturen sjunker snabbt. - Inställningar och styrsystem
Värmesystem är ofta programmerade att starta först när medeltemperaturen utomhus sjunker under en viss nivå. Under tidig höst kan dagstemperaturen vara relativt hög, vilket gör att systemet inte aktiveras fullt ut – trots kalla morgnar och kvällar. - Byggnadens isolering
Äldre byggnader med bristfällig isolering tappar värme snabbare, vilket gör att inomhustemperaturen sjunker fortare när det blir kallt ute.
Vid en felanmälan så utför Heimstaden flera kontroller; temperatur i rummet, luftning av i radiatorer, motionering av radiatorns termostat och ventil, tätning av kalldrag, kontroll av lufttemperatur i ventilation, om sådan finns. Viktigt att som hyresgäst inte vädra innan Heimstaden besöker för då felsökning inte göras.
Olika sätt att sprida värmen i huset
- Golvvärme: påträffas oftast i badrum, men ibland i hela byggnader. Golvvärme använder en stor del av husets yta för att fördela värmen. Det gör att yttemperaturen kan vara relativt låg vilket passar särskilt bra för värmepumpar. För att fungera optimalt krävs rätt isolering och typ av golv. Samtidigt är det ett stort och ofta ganska trögt system som gör att det kan ta tid att ändra inomhustemperaturen.
- Radiatorer och element: Sätts på väggen eller ställs på golvet, gärna under fönster för att minska kallras och drag. De behöver ha högre temperatur än golvvärme för att få samma inomhustemperatur. Element kan vara vattenburna eller kopplade i eluttaget. I ett el-element skapas värmen av att strömmen värmer upp ett motstånd. I ett vattenburet system pumpar en cirkulationspump runt uppvärmt vatten som svalnar under färden genom huset.
- Konvektion eller luftrörelse: En stor del av värmen sprids av luftrörelser. Varma golv eller element värmer luft som stiger uppåt. Skillnaden mellan t.ex. en luftvärmepump eller ett varmt golv är att värmepunkterna är färre så att den uppvärmda luften behöver färdas längre för att nå ut i huset. Har man en öppen planlösning kan luften röra sig relativt fritt medan väggar. Dörrar och draperier gör att värmen sprider sig sämre.
- Strålningsvärme: Likt solens strålar värmer jordklotet, strålar alla varma ytor mot varandra. I lägenheten strålar radiatorn värme mot rummet och mot din kropp. Din kropp strålar värme mot ett kallt fönster. Därav kan rummet upplevas varmare om gardinerna är fördragna (men täck inte över radiatorn).
Enligt Folkhälsomyndigheten bör temperaturen ligga mellan 20–23 °C. Detta intervall uppfattar de flesta människor som komfortabelt. Kortare perioder (ett par dagar) accepteras temperaturer under 20°C då det kan bero på hastiga väderomslag eller driftmässiga fördröjningar.
Om du som hyresgäst upplever det kallt så rekommenderar vi att du dokumenterar temperaturen – gärna flera gånger om dagen under några dagar. Viktigt att temperaturmätning då sker i mitten av rummet och ca 1 meter över golvet, inte vid exempelvis ett fönster.