Nordisk minimalism möter fransk charm hemma hos kreativa Elisabeth och Börge

Efter att ha bott på Gotland och i Stockholm flera år har Elisabeth och Börge Ring hittat hem hos Heimstaden i Jönköping. Och inte i vilken bostad som helst.
– Det här har varit ett drömhus för mig i 20 år, så det känns helt fantastiskt, säger Elisabeth som har bott i staden förut.

En bit ner på Östra Storgatan byts stadskärnans ljud och vimmel snabbt ut mot ett lugn som förtätas med varje steg. Gatan omges av hus med olika åldrar och karaktär och vid korsningen vid gatunummer 70 finns flera byggnader med anor från 1700-talet.

Från ett av husen vajar en flagga i vinden. Den har hissats från Elisabeths och Börges vardagsrumsfönster och brukar vara ett uppskattat välkomnande för barnbarnen när de kommer på besök.

Går på känsla

Mellan en antik- och konsthandel och en skönhetsklinik öppnar Elisabeth dörren till parets 130 kvadratmeter stora hyreslägenhet. Efter en rymlig hall leder en trappa oss upp till bostadens fyra rum.

Inredningen förenar skandinavisk minimalism med charmiga inslag av fransk stil.

– Jag älskar inredning och har hunnit experimentera mycket med möbleringen sedan vi flyttade in för två år sedan. Jag går på känsla och provar mig fram, berättar Elisabeth.

Den sobra skandinaviska basen innebär en palett av mjuka och naturliga kulörer. Rummen är ljusa och luftiga, med stora fönster som släpper in generösa mängder naturligt ljus. Möblerna är noggrant utvalda designklassiker, vars tidlösa elegans ger en känsla av harmonisk och raffinerad stil. Trämaterial som ek och björk i möbler och golv tillför en varm och organisk känsla till rummen.

Fransk bistrokänsla

I matsalen och köket tar den franska bistrokänslan över. Här finner man flätade stolar, tavlor och mosaikhäll i svart och detaljer som matta, klocka och pendellampa i rött. Kontraster som ger rummen en stark karaktär och fransk charm, där man kan föreställa sig doften av nybryggt kaffe och en nybakad croissant.

Börge uppskattar att bo i det fina hem som Elisabeth skapat och gläds åt hennes passion, men egentligen är han nöjd bara han får ha en plats för sitt skrivbord och sin dator. Medan Elisabeth får utlopp för sin kreativitet i inredning och odling ägnar sig Börge åt författande och musik.

– Egentligen är jag pensionär men jag jobbar fortfarande med att skriva läroböcker, berättar han och nickar mot bokhyllan bredvid sitt skrivbord i arbetsrummet. ”Religion – helt enkelt”, ”Religion och sånt” och ”Religion och sammanhang” är några av böckerna som många kanske känner igen från skolan.

Har skaffat en kolonistuga

På väggen i arbetsrummet hänger två gitarrer och en tavla som vittnar om Börges musikaliska ådra. Nuförtiden blir det bara någon trubadurspelning då och då, men på 1990-talet turnerade han landet över som vissångare, vid sidan om jobbet som gymnasielärare i svenska och religion.

Elisabeth är sjuksköterska i grunden och har jobbat som utbildningssekreterare och vårdutvecklare inom psykiatrin. Nu är hon pensionär på heltid och har inga problem att hålla sig sysselsatt. Förutom inredningsintresset är odling och matlagning stora passioner.

– Vi har skaffat en liten kolonistuga i andra delen av stan. Där är jag ofta, säger Elisabeth och berättar att det är enklare att fråga vad hon inte odlar i stället för vad.
– Tomater, gurka, morötter, sparris, ärtor, rödbetor, spenat, vitlök, bär, bönor, blommor… För att nämna några grödor.
– Och grönkål skördar vi året om!

Hon lagar gärna italiensk och fransk mat och hämtar just nu mycket inspiration från Emma Hambergs ”Au Pif!”, en kokbok och uppföljare till de populära böckerna om Agneta.

Börge är också en hängiven amatörkock, men har desto tunnare favoritbok – Zetas häfte med italienska recept.

– Jag har lagat alla rätter och alla är jättegoda, försäkrar han.

Tidlös elegans och kreativitet

Genomgående för Elisabeths och Börges hem är att varje vrå speglar deras kreativa passioner och smak. Och även om de är sådana personer som aldrig säger aldrig, så känns en flytt från deras nya oas avlägsen.
– Det känns verkligen inte så nu. Vi är så tacksamma för att vi får bo här. Det har som sagt varit min drömbostad, säger Elisabeth.