Leif i Ljungby bor i sin gamla kiosk

Större delen av Leif Larssons liv har kretsat kring en kiosk. När han, vid närmare 70 års ålder, bestämde sig för att lägga ner den, byggdes den om till ett rum i hans lägenhet. Och för det rummet har han planer på en järnväg.

Leif var 16 år när hans pappa köpte en kiosk i Ljungby. Familjen bodde då i Aneby i Småland och Leif var inte alls sugen på att flytta till en annan stad. Motvilligt följde han med i flytten och projektet att införliva pappans dröm om att driva en kiosk och mammans längtan efter en modern lägenhet.

– Jag hade ju mina kompisar i Aneby. När jag kom till Ljungby blev det inte så lätt att få nya kompisar. Det var fruktansvärt i början, berättar Leif och tillägger sedan snabbt: – Men sedan kom jag in i det och det blev bättre.

Tog över efter pappans bortgång

Kiosken på Bolmstadsvägen blev snabbt en given plats för många att inhandla dagens tidning, tobak och godsaker på. Leif hjälpte dagligen till i kiosken, som låg intill familjens lägenhet. Leifs pappa hann driva kiosken i 15 år, innan en tragisk händelse tvingade Leif att ta över rodret.
– Jag stod i kiosken när vårt biträde kom in och skrek ”Larsson ligger på backen”. Han hade fått en hjärtinfarkt när han skottade snö. Jag blev så stirrig att jag först ringde Fröken Ur i stället för ambulans, minns Leif.

Hans pappa dog några dagar senare, hjärtat orkade inte mer. Kort dessförinnan hade han pratat med Leif om att sälja kiosken. Han ville inte att Leif skulle behöva ägna sitt liv åt det tidskrävande arbete som det innebar att driva kiosken. ”Du ska inte gå här och bara jobba och jobba”, hade han sagt.

Valde att fortsätta

Men Leif trivdes med kiosken och valde att fortsätta.
– Det var inte bara ett arbete, utan en social angelägenhet. Jag träffade otroligt mycket folk tack vare kiosken. Många stamkunder kom dit, inte bara för att köpa en dosa snus, utan för en pratstund.

Leif drev kiosken tillsammans med sin mamma, tills hon gick bort några år senare. Då fortsatte han ensam, med mycket hjälp av ”fantastiska biträden”. 2008 hade kiosken sitt bästa år någonsin, med en omsättning på 4,5 miljoner kronor på bara elva månader.
– Sedan gick det tyvärr utför, när de stora varuhusen kom, säger Leif.

Rum för lång räls

För drygt två år sedan bestämde han sig för att lägga ner kiosken och gå i pension. Självklart vemodigt, då kiosken varit en stor del av hans liv i 56 år.
– Visst saknar jag den lite. Men jag såg ingen mening med att driva den vidare eller sälja den, när man ska slåss mot de stora varuhusen. Så är det bara.

Så vad hände med kiosken? Eftersom den låg vägg i vägg med Leifs lägenhet lät Heimstaden bygga om den 19 kvadratmeter stora lokalen till ett rum, integrerad i Leifs lägenhet. Rummet är just nu tomt, men Leif har planer för hur den nya vardagen i den gamla kiosken ska tuffa på.
– Jag ska bygga upp en stor modelljärnväg här inne. Det är ett intresse jag har, säger Leif och visar både garderobshyllor och byrålådor som är fulla med lok och vagnar.