Efter 30 år i Stockholm bar det söderut igen och nu har Lasse Wahlgren åter hittat hem i Ystad. Hans stora leende avslöjar hur glad han är över lägenheten, som är totalrenoverad till toppskick.
– Allt har fungerat väldigt bra, och jag är så nöjd med bemötandet från Heimstaden, säger Lasse.
I höstas flyttade han in i den soliga trean, där historiens vingslag är tydligt närvarande såväl inne i lägenheten som utanför. Mot den kullerstensbelagda innergården gränsar ett vackert gammalt magasin. Inne i lägenheten minner dörrkarmar, spegeldörrar, fiskbensparkett och en härlig rymd om äldre dagar.
26 år som yrkesofficer
Runt om i lägenheten finns prylar som berättar en hel del om Lasse. Kaffemuggen pryds av Djurgårdens emblem och väggarna av bland annat Beatles och Charlie Chaplin. Det finns gott om foton och på de flesta syns Lasses fyra barn och tre barnbarn. Ovanpå bokhyllan vilar minnen från 26 år som yrkesofficer, som följdes av uppdraget som utbildningsdirektör på Eniro.
– Jag gillar ordning och snabba beslut. Jag är fortfarande militärisk får jag höra, säger Lasse med ett gott skratt.
En gång i månaden äter Lasse lunch med tidigare militärer och han har också provat på körsång. Mest tid, närmare bestämt flera dagar i veckan, ägnar han åt Odd Fellow Orden och Ystads Stående Teatersällskap, YST.
– Både Odd Fellow och teatern har en fantastisk gemenskap. Det har betytt mycket för mig sedan flytten tillbaka till Ystad.
Teater som blev succé
Teaterintresset låg vilandes under åren i Stockholm. När Lasse återvände till Ystad hörde vännen, tillika skådespelaren, Bror Tommy Borgström snabbt av sig. Det som började med en grupp som läste Sigurd ”Tehå” Thomassons texter ledde till nio slutsålda teaterföreställningar.
– Ja, det blev en riktig succé. Vi arbetar på en ny föreställning och är tolv personer i ”Tehå-Sällskapet”, som är en del av Ystads Stående Teatersällskap. Vi har en härlig kamratskap och en fantastisk ledare i Bror Tommy, som brinner för att lyfta oss amatörer, säger Lasse och fortsätter:
– Teater kräver att man tar ansvar, är noga med koreografin och med texterna. Allt måste funka på scen. Alla i gruppen är otroligt duktiga, nästan så man blir chockad ibland.
Hemma i lägenheten lägger Lasse många timmar på att skriva på sina teaterrepliker och ute på sina långa promenader repar han både text och gestaltning för sig själv, ibland till den milda grad att mötande personer hoppar till av förskräckelse.
Vad är det som är så kul med teater, utöver gemenskapen?
– Jag tycker om gestaltning av olika slag, allt från att vackert läsa en finstämd dikt till att ryta till. Högvakten är också en form av gestaltning. Jag gillade verkligen att gå i högvakten under min tid som militär – det var verkligen en show.