Här vid Nya Torget i centrala Norrköping hittar vi detta vackra sekelskifteshus. Byggnaden som går under namnet Svärdet 2 uppfördes 1899-1900 i den tidstypiska arkitekturstilen nyrenässans.
Arkitekterna bakom Svärdet 2 var herrarna John Franzén och Karl Flodin. Karl som var utbildad vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, tillträdde år 1886 som stadsarkitekt i Norrköping. Karl satte för övrigt sin prägel på Norrköpings stadsbild med ståtliga byggnader som Matteusskolan, Mälarprovinsernas bank, Sankt Johanneskyrka och Förenade Yllefabrikerna AB.
Nya torget, vars namn som kom till när torget nyinvigdes i mitten av 1800-talet, var under många år ett aktivt marknadstorg för handel. Dessförinnan så utnyttjades området övervägande för tobaksplantering, men som efter hand försvann från staden.
Nyrenässans
Under 1800-talets andra hälft så inspireras de arkitektoniska stilarna av en mängd olika stilideal. Och den verksamma arkitekten under denna tid kunde inspireras av stilar som nygotik, nyrokoko och nyrenässans.
Några tidstypiska kännetecken för den nyrenässansiska arkitekturen är en fasad i natursten, tegel eller puts. Här oftast med symmetriskt placerade fönster och portar. De slät- eller spritputsade fasaderna färgsattes med fördel i en ljus kulör som påminde om natur- och sandsten. Här var ljus gulbeige, grårosa eller gråvit vanliga kulörer.
Byggnadens sockelvåning som antingen var i en eller två våningars höjd, utfördes vanligtvis i huggen natursten och huvudsakligen i kalk- eller sandsten.
Taken dekorerades med plåtklädda torn och ibland med sagolika takspiror och borgliknande hörntorn. Här på Svärdet 2 som är lokaliserad hörnet Kristinagatan/ Trädgårdsgatan i Norrköping, ser vi det tidstypiska torntaket i en konisk form.
Runt 1890-talet börjar man använda olika fönsterformer på samma fasad. Den lite mer strikta symmetri och placering av fönster som tidigare önskades, var nu inte längre viktigt. Här använde man sig av rektangulära, runda samt spetsbågiga fönster.
Pampiga trapphus
Under nyrenässansen utformades ofta trapphusen i ett smakfullt och påkostat utseende. Entréerna hade nämligen under denna tid en mer central funktion än vad de har idag. Och det var här, redan vid porten och ingången, som man ville visa upp vilken status de boende i huset hade.
Detta medförde att trapphusen gärna dekorerades med gedigna och påkostade material. Och här kan man se allt från marmoreringsmålade väggar, vackra pardörrar med spegelglas till magnifika takmålningar.
Andra dekorativa inslag i trapphuset under denna tid var vackert formgivna trappräcken i smide och marmor- eller kalkstensgolv där färgskalan vanligtvis var svart, brunt, rött eller gult.
När saluhallarna kom till Norrköping
Kring 1800-talets slut, när man började bli mer varse om hygien och hälsorisker, ställde man högre krav på samhällets kött- och fiskhantering. Handeln som tidigare ägde rum på städers torg och öppna platser, fick istället flytta inomhus. I Norrköping uppfördes under denna tid fyra saluhallar. Svea saluhall, Norra saluhallen, Södra saluhallen samt Norrköpings saluhall som huserade i Svärdets bottenvåning. Här fanns det plats för 63 torgstånd där man kunde handla färsk fisk, kött, grönsaker och mejeriprodukter.
Idag är det tyvärr bara en av dessa fyra saluhallar som finns kvar. Nämligen Svea saluhall som idag har namnet Sveahallen och är placerad på Nya torgets södra sida.
I huset idag finns det totalt femton lägenheter. Allt från charmiga och mindre tvåor till stora våningar med rum i fil och högt i tak. I gatuplan finns det totalt sex lokaler där bland annat gymkedjan SATS, ett teatersällskap, en frisör och en pub håller till.
Från Nya torget är det enkelt att resa då både bussar och spårvagn passerar här. Och bara en kort promenad bort ligger vackra Motala ström, eller Strömmen som den kallas för lokalborna, där man ofta kan se både paddlare och fiskare.
Källor: Tidstypiskt (Cecilia Björk och Laila Reppen), Byggnadsvård för lägenheter 1880-1980 (Stellan Ridderstrand och Vicki Wenander, norrkopingshistoria.se, sekelskifte.se.