Vid sekelskiftet 1800/1900-talet, när den ansedde arkitekten August Stoltz från Malmö ritade Kvarteret Kråkan, formgavs det i en tidsenlig jugendstil. Denna stil, som introducerades i Sverige i början av 1900-talet, signalerade en förnyelse och en ungdomlig friskhet som inspirerades av naturens oregelbundna och organiska former. Namnet Jugend, som kommer från det tyska ordet ungdom, kallades även för Art Nouveau, Liberty style och Stile floreale.
Arkitekten August Stoltz (1877 -1959) ritade ett antal bostadshus och villor runtom i Malmö och Skåne under det tidiga 1900-talet. Här fick de flesta hus en jugendstil med inslag av nybarock och lite senare en nationalromantisk prägel.
Några av hans mest kända byggnader i Malmö är bland annat Wärnhemspalatset från 1911 och Kvarteret Klostret vid Triangeln som verkligen sätter en arkitektonisk prägel på dessa två pulserande knutpunkter.
Jugendstil
En fasad i jugendstil är lätt att känna igen på dess svängda, organiska former och konstfulla utsmyckningar. Man ser tydligt att flora och fauna var en betydande grund för dekorationerna – som slingrande blommor och blad men även djurmotiv. Oftast ser man det på fönster- och portomfattningar som dekorerats med växtornamentik, inspirerat av den nordiska faunan. De stiltypiskt mjuka, böljande formerna kan man också beskåda på fasadens burspråk.
Stilen kom även att prägla form, möbler och konsthantverk under perioden 1895–1915. Jugendstilen var alltså inte bara en arkitektonisk stil utan en hel filosofi med tankar och vision om ett vackrare hem åt alla.
När August Stoltz ritar Kråkan placeras fastigheten centralt på Möllevångstorget i Malmö. Möllevången, som under denna tid låg nära de stora industrierna på Bergsgatan, var i ett stort behov av nya bostäder. I mitten av 1800-talet när industrialiseringen kom igång på allvar, så flyttade man nämligen från landet in till Malmö för att arbeta och bo. Därför blev det också en stor efterfrågan på bostäder under denna tid.
Kuriosa: Under 1500-talet bestod Möllevången mest av åkermark och vångar för bland annat odling av tobak och raps. Området gick då under namnet Östervången. Här fanns ett flertal möllor placerade och gav även namnet till den nya stadsdelen som växte fram.
*Text från Jan Olssons artikel, Möllevången. Läs artikeln på Malmö stads hemsida eller Sydsvenskans intressanta artikel ’När Möllevången var åkermark, av Martin Andersson.
Återskapat originaldetaljer
Under årens lopp har ett par större renoveringar av Kråkan genomförts, vilket har lett till att de flesta av husets gamla attribut har förstörts. Under 1960- och 70-talet då ledorden inom arkitektur många gånger skulle vara effektivt, lönsamt och modernt, så revs dessvärre stora kvarter och huskomplex. Många av de äldre byggnaderna var dessutom väldigt nedgångna och i de renoveringar som gjordes så togs de anrika utsmyckningarna bort, på grund av det dåliga skick de hamnat i.
I början av 1980-talet, så delade man upp de stora pampiga våningarna till mindre lägenheter. Man tog bort stuckatur från fasaden, la in plastmattor i trapphusen och bytte ut de gamla fönstren.
– För oss på Heimstaden har det varit viktigt att återskapa husets originaldetaljer och bevara dess historia i hela renoveringsprocessen. Inför restaureringen av Kråkan gjordes en grundlig analys av husets ursprungliga material- och kulörval, säger Niklas Herrström.
Gamla foton och dokument
I projektet tog vi bland annat hjälp av Linda Kärrstedt på PE Teknik & Arkitektur i Malmö, vars expertis inom byggnadsvård och arkitektur har hjälpt oss mycket i arbetet.
Vidare har Heimstaden fått hjälp av gamla fotografier och den erfarne stuckatören Hans Räthel, för att återuppbygga Kråkans ursprungliga sekelskiftescharm.
Hans Räthel som driver Stuckaturfirman i Lund, har varit verksam i över 35år och restaurerat byggnader, skulpturer och utsmyckningar runt om i Europa. Han var bland annat den som år 1994 skapade repliker av Lunds universitets sfinxer från 1882, men som på grund av dålig kvalité på cementet började vittra sönder och togs ned av säkerhetsskäl 1959. Nu står de åter på universitetshusets tak och blickar ner på alla förbipasserande.
Vi har också haft en tät dialog med Malmö muséer som bland annat har hjälpt oss med färgsättningen och att hitta rätt utseende på husets detaljer.
Skrapat fram gamla färgen
Kråkan har bland annat fått en nyputsad fasad i i samma kulör som sannolikt är den ursprungliga. Vi har återskapat rusticeringen, även kallat fasadmurverket, till ursprungsutseendet. Även de vackra draperierna på fasaden och de växtornamentik inspirerade dekorationerna under burspråken och på frontespiserna är pånyttfödda.
Vi har bytt ut samtliga fönster till nya flaggfönster med tidstypiska beslag och indelning enligt ursprunget.
Bytt plåt mot tegel
I husets bottenvåning, där både restauranger, fik och små butiker huserar, har vi bytt ut samtliga skyltfönster till nya ekpartier med samma utseende som ursprunget. Taken, som på 1980-talet fick plåtskivor, har bytts ut till ursprungligt material med enkupiga takpannor av tegel. De tjusiga balkongerna har fått nya specialutformade balkongelement och smide i tidstypisk utformning.
Inomhus har vi lagt en ny tidstypisk klinker i trapphuset, där det tidigare låg plastmattor. Vi har satt nya fotlister, monterat belysningsarmaturer från Karlskrona Lampfabrik samt återskapat de gamla räckena i trappen.
Arbetet med att restaurera Kråkan har varit intensivt och pågått i tre år. När vi frågar vad Niklas personligen är mest nöjd med i renoveringsarbetet så säger han direkt; Stuckaturarbetet på fasaden och burspråken.
– Att vi lyckades återskapa alla de vackra dekorationerna, som var väldigt påkostade när huset byggdes, gör mig både glad och stolt. Även lägenhetsdörrarna som ska monteras under 2021 kommer bli en riktig ”tappa hakan”-detalj.
Jag tror och hoppas såklart att våra hyresgäster kommer uppskatta allt det vi gjort på Kråkan. Men de nya fönstren som vi har satt in kommer nog bli den största och mest märkbara förbättringen för våra hyresgäster. De tidigare mörkbrunlaserade fönstren, som hade rätt så många defekter, har nu bytts ut till nya vitmålade med en antik profil och en hög ljudklassning. Allt för att hålla väder, vind och flygande kråkor ute.
Källor: Tidstypiskt (Cecilia Björk och Laila Reppen), Byggnadsvård för lägenheter 1880-1980 (Stellan Ridderstrand och Vicki Wenander)
