Ralph Erskine som föddes 1914 i London, var en brittisk-svensk arkitekt vars byggnadsstil präglades av funktionalismen, en utmanande lekfullhet och en hänsyn till klimat och miljö. Ralph Erskine var en av de största namnen bland Sveriges 1900-tals arkitekter och hans arbete i Skandinavien, uppmärksammades både regionalt och globalt.
Utgångspunkten för Ralphs byggnader var i första hand människan. Hans ambition var nämligen att skapa en relation mellan husen och människorna och han formade byggnaderna därefter. Han ritade och konstruerade för att människor skulle trivas – oavsett om de bodde, arbetade eller bara besökte byggnaden.
Ralph var en riktig naturälskare och brann för ett socialt ansvarstagande. Han såg redan tidigt hur stor påverkan och inflytande klimatet hade på byggnadernas utformning. För att få in maximalt med ljus och värme ritade han sina hus och byggnader med fönstren mot söder. På så vis utnyttjades solljuset på bästa sätt. Han använde sig även av solfångare som skulle samla det svaga vinterljuset och sedan reflekteras in i byggnaden.
Ett tydligt exempel på Ralphs kärlek till naturen, var år 1980 när man byggde Allhuset på Stockholms Universitetsområde. Huset som även fick Kasper Salin-priset från Sveriges Arkitekter byggdes nämligen runt en hundraårig ek.
En levande funktionalist
Ralph kallade sig själv för funktionalist. Det var enligt honom inte en specifik arkitektonisk stil utan ett helt sätt att tänka och arbeta på. Hans arkitektur beskrivs ofta som uttrycksfull och levande, då hans passion för de dekorativa detaljerna skapade ett karaktärsfullt inslag till de annars lite mer modesta funkishusen. Det var här – på husets detaljer – som man noterade och la märke till Ralphs lekfulla sida och vilja att utmana och provocera i sitt skapande.
I mitten av 1940-talet när Ralphs karriär började att ta fart, blev Gästrikland hans utgångspunkt och där han under en lång tid var involverad i både stora- och små byggprojekt. Här finns än idag majoriteten av hans byggnader representerade. Bland annat stora Nya bruket i Sandviken – som 1974 utsågs till årets bostadsområde, Villa Nilsson i Storvik, Tapetseraren i Sandviken, Skaparbyn i Hedesunda, arbetarbostäderna i Gästrike-Hammarby och Skogsbyn i Jädraås.
Bildkälla: Sandvikens kommunarkiv
Bildkälla: Sandvikens kommunarkiv
Compact living när det är som bäst
Under sitt 91-åriga liv var Ralph involverad i cirka 200 byggprojekt runt om i världen. Förutom byggnaderna i Gästrikland är ett av hans kändaste och mest omtalade verk ’Lådan’, som även var Ralphs första egna hus i Sverige. Här bodde han tillsammans med hustrun Ruth och deras två döttrar under fyra års tid.
Lådan som endast var 20 kvadratmeter stor – rymde enligt Ralph själv de viktigaste funktionerna genom fiffiga konstruktioner. Husets veranda var placerad i söder och dörrarna var inglasade för att kunna släppa in maximalt med ljus och värme. Sängen hängdes i linor från taket och kunde hissas upp under dagtid för att omvandlas till en soffa, eller hela vägen upp för att ge full tillgång till golvytan. När Ralphs kreativa ritbord inte användes, så fälldes det smidigt upp mot väggen. Compact living när det är som bäst.
Barberaren i Sandviken
Heimstadens fastighet Barberaren i Sandviken, som byggdes på 1960-talet, innehåller en blandning av bostäder, kontor och butiker. Ralph ansåg att arkitektens viktigaste uppgift är att skapa inspirerande och levande bostadsmiljöer till människan. Han var därmed tydlig i sin planering av området runt Barberaren att han önskade en blandning av bostäder och affärslokaler. Även torget och tomtmarken skulle vara tillgängligt för alla och bilarna skulle med fördel parkeras under mark.
När Barberaren stod färdigt flyttade bland annat Jönssons damkonfektion, Wallins damfrisering och Nils Bäckströms cykelaffär in i huset. Sandvikens paranta pälsaffär som tidigare låg på Köpmangatan flyttade också in och fick därmed ett passande kylrum för förvaring av pälsarna.
Naturmaterial och obehandlad betong var något om Ralph gärna jobbade med och just betong är väl representerat på Barberaren. Ralph ansåg att detaljer i betong gav en känsla av balans och stabilitet till huset.
Det som är iögonfallande med Barberaren är den ovanliga balkongkonstruktionen. På fastighetens tak hänger nämligen balkongerna fristående från fasaden i galvaniserade stålrör. Dessa betongblock till balkonger – som väger cirka 800 kilo – hålls fast från stora block på taket.
Bakgrunden till Ralphs idé med hängande balkonger var bland annat för att undvika köldbryggor. Köldbrygga kallar man de punkter där ute och inne möts och som gör att värmeförlusten blir större. Köldbryggor gör även ytan på insidan kallare och sänker temperaturen inomhus. Ralphs lösning på detta var att se till att ute och inne inte möts mer än nödvändigt. Här ser man ett tydligt exempel på hans intresse för klimatets inflytande på byggnadernas utformning.
Bildkälla: Sandvikens kommunarkiv
Under sommaren 2020 har vi på Heimstaden genomfört ett omfattande rengöringsarbete av balkongerna. Här nedan kan ni se före- och efterbilder.
Idag rymmer huset cirka 130 lägenheter i storlekarna 1 till 4 rum och kök och här finns bland annat en hälsokostbutik, skräddare, företagshälsovård, frisör och en jakt- och fiskebutik.
